Från premiärkvällen!
Så var det dags. Störtregnen hade dragit undan och det strömmade till människor, kyrkan blev överfull. Eva Teorell ägnade sitt tal åt det mest grundläggande i förståelsen av de tidlösa symbolerna korset och cirkeln, mötet och helheten, det heliga. Nazim Onay gav konsert på den långhalsade anatoliska lutan, Baglama Saz, och Kaval, folklig flöjt från Anatolien och Balkan och sjöng en kärlekssång. Under tiden föll skymningen, inne brann några levande ljus och i skumrasket intensifierades den röda glaskroppens eget ljus. Tack alla som kom!